Som ni märkt har jag varit oerhört frånvarande den senaste tiden. Kan inte riktigt påstå att jag berättat om vad som händer.
Men här kommer alltså en update på i princip allt som hänt sedan.. nyår?
Sebastian (eller Basti som alla andra kallar honom men som jag aldrig kommer ihåg att säga), åkte iväg på utbyte till Lissabon den 26 januari klockan 7.50 på morgonen. Jag satt och uppdaterade Lissabons internationella flygplats hemsida som en dåre hela dagen och följde med att planet var i tid och att allting var okej. Jag kan meddela er att den hemsidan har en fördröjning på 10 minuter.
Före hans avfärd tog vi en föräldravisit åt båda hållen. Jag har uppdaterat er redan med bilder från min visit i Ekenäs. Det kanske aldrig kom fram att det var föräldravisit det handlade om, men jag var så nervös så jag glömde nog att berätta självaste anledningen.
Jag har alltid varit rädd för hästar, så att se hästar på nära håll var ganska skrämmande. Sista dagen vi var där blev jag tvungen (?) att hoppa upp på en hästrygg. Sist jag hade så hög puls var när Alexander Rybak vann Eurovisionen 2009.
Sebastian och jag åkte till Töjby en onsdagseftermiddag i mitten på januari. Det var redan mörkt då vi kom fram, så jag ser framemot att få ta honom till Töjby i sommar och spendera mera tid där.
I samband med att han åkte iväg till Portugal anmälde jag mig till 11 kurser som tar upp 31h i veckan i skolbänken. Utöver det läser jag tre virtuella kurser, gör skolarbeten och jobbar.
Som kommentar på det kan jag bara säga att jag känner att jag lever.
Sommarlovet som sparkar igång den 25 april kl.11.45 kommer att bli mycket uppskattat.
Då ska jag börja träffa vänner, åka hem oftare och ta igen allt jag har missat.
Enda rutinen jag har, är att jag brunchar med Malin. Det är vårt nyårslöfte och det är två värdefulla timmar en gång i månaden som jag unnar mig.
Utöver det har min dator kraschat, så jag tog ett sorgligt farväl av en gammal vän och välkomnade en ny vän i familjen. Hittills heter hon bara Samsung, men det är en tjej och kommer nog att benämnas vid ett namn här senare.
Eurovisionen närmar sig med stormsteg och jag gör allt jag kan för att inte skriva om det på bloggen. Det ligger tydligen inte i allas intressen och min egen moder meddelade åt mig att hon inte orkar läsa min blogg om jag börjar blogga om det.
Men jag kan iallafall meddela så mycket att jag börjat lyssna genom bidragen och plockat bort de länder som borde skämmas.
Idag är det 25 dagar tills S kommer hem på påsklov, inte för att jag räknar men ungefär 28dagar och 2,5timme tills jag får nypa honom i kinden och berätta hur mycket jag saknat honom. Han kommer säkert att få en kram eller två också. Eventuellt femhundrasextioelva stycken.
Jag måste ännu berätta att jag bokat två biljetter.
Jag åker till Stavanger 10-13 maj för att hälsa på min syster och hennes familj. Det kommer att bli spännande att få uppleva våren/tidiga sommaren i Stavanger och få umgås med mina små gryn. De växer som troll för var dag som går och jag saknar dem så jag håller på att gå sönder ibland.
En biljett till Lissabon är också bokad. 28 maj åker jag och kommer hem med Sebastian den 13 juni. Jag har tokigt mycket resfeber redan och jag är rädd att jag ska driva honom till vansinne före jag ens har hunnit komma dit. Jag har redan skrivit en lista på saker jag vill göra, platser jag vill se och vad vi inte får missa. Jag tänkte hålla mig från att visa listan åt honom före jag kommer dit. Fast känner vi mig tillräckligt bra kommer inte det att hända.
Nu ska jag återgå till mina skolarbeten!
Så, för att sammanfatta: Sebastian, skolan och Eurovision. Mitt liv just nu i tre ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar