Jag vaknade upp med tanken att det är åter igen den här dagen.
En stor påminnelse att man blir äldre.
Allting blir äldre. Gammalt.
Allting blir äldre. Gammalt.
En påminnelse över att människor blir äldre.
De dör. Man får aldrig se dem igen.
De dör. Man får aldrig se dem igen.
Och det värsta av allt. Tänk på de som glöms bort.
I flera år har jag sett det här som den värsta dagen på året.
Jag hatar att bli påmind om att man inte kan få tillbaka tiden som gått.
Sebastian fick mig verkligen att känna mig älskad idag.
Alla sorgsna tankar blev satta åt sidan,
och vi firade min dag idag.
och vi firade min dag idag.
Vi firade att jag kom till världen för x antal år sedan.
Jag kommer att gå och lägga mig med ett leende på läpparna ikväll.
För första gången på den här dagen på länge.
För första gången på den här dagen på länge.
♥
Tack för alla gratulationer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar