Året som gick

Ett ord som INTE förklarar 2011 är TRÅKIGT.

Ett ord som förklarar 2011 är Stora Händelser. 

Inte bara "händelserikt", utan jag menar verkligen stora händelser.

På nyårsafton för ett år sedan satt Malin & jag och konstaterade att år 2010 har varit ett riktigt piss-år. Hennes år och mitt år hade blivit till riktigt skit, och vid 12-slaget lämnade vi 2010 med ett leende på läpparna över att det äntligen var över och ett löfte att det kommande 2011 inte kan bli värre än vad 2010 hade varit.

Rakryggad påbörjade vi 2011 med att göra upp en lista på vad vi skulle åstadkomma under året, och jag kan för min del meddela att det gick helt åt skogen. Jag köpte min bil, och jag har stått på River Court i Wilmington, USA, men de andra 30 sakerna kan jag inte riktigt påstå att jag ens var nära.

 Stor händelse

Först ut, så köpte jag Vicke. Lyckan jag kände där var ganska uppenbar visst? ♥ Vicke är min underbaraste underbara, och döden kommer att skilja oss åt. Så mycket tycker jag om min bil. Det är han och jag mot världen. 

  Stor händelse

Vi bokade vår USA-resa i januari, och den händelsen levde vi länge på. Vi fotade till och med.

 Stor händelse

Tillökning i familjen. Nu var det jag, Vicke och iPhonen. Jag älskade den från första stund, och kärleken mellan oss bara växer och växer för var dag som går.

 Stor händelse

Första helgen i maj blev jag introducerad till Stolthet & Fördom. Jag blev kär i Mr. Darcy direkt. En helt ny syn på livet fick man. 

 Stor händelse

Jag åkte till Skellefteå första gången efter att jag flyttade hem därifrån. Det var tungt. Samtidigt som jag var glad. Jag var glad att träffa alla, samtidigt som det var jättetungt att träffa alla då jag insåg hur mycket jag saknat dom. Många tårar spilldes på den resan. Jag fortsatte att gråta många dagar efter att jag kom hem också.

 Stor händelse

Min farmor åkte in på sjukhus.

Att min fina farmor, den så kallade krutgumman, helt plötsligt skulle komma ner till nivån som en helt vanlig människa kommer jag aldrig att glömma. Telefonsamtalet jag fick, då det meddelades att hon ligger på sjukhus, kommer jag aldrig att glömma.

Jag tog längre lunch-pauser på jobbet, och åkte till sjukhuset två gånger om dagen för att hälsa på henne och spela kort. Det bästa jag vet är att spela kort med min farmor. 

Efter att hon fått komma hem från sjukhuset, träffades vi hemma hos henne och farfar då hon bjöd på mat. Det var sista gången jag såg henne vid medvetande, jag kommer aldrig att glömma de sista orden hon sa till mig. 

Den 30 maj regnade det. Jag tittade ut genom fönstret och studerade regnet. Jag såg hur det från ingenstans slutade regna, och solen trängde igenom molnen. Det var i den stund min farmor blev till en ängel. ♥ 

 Kort därpå firade vi Pias examen.

 Stor händelse

Samma vecka som farmor gick bort, blev också vår älskade Skorpan överkörd. En katt som henne hittar man ingenstans. Hon var så innerligt god, snäll-hjärtad och envis. Enda bilden jag hittade av henne nu, så är då hon leker med en annan katt. Skorpan till höger.

 Stor händelse

Ingenting hann lägga sig, och jag skulle åka iväg med Malin på resan som vi bokade i januari. 

Min första USA-resa, som vi laddat upp inför de senaste 6 åren. Tidpunkten kändes mycket missplacerad kan jag säga. Jag levde i en grå dimma under hela resan. Det svåraste jag någongång gjort i hela mitt liv, var att balansera känslan av en stor sorg, med känslan av att äntligen befinna sig på platsen som jag drömt om i hela mitt liv. Jag kände en sån otrolig frihet, samtidigt som jag kände mig instängd. Jag kände lycka, samtidigt som jag bara ville sätta mig ner och gråta. Jag vaknade varje morgon med tårar i ögonen, samtidigt som jag tittade ut och log över lyckan av att vakna till trafikrusning och skyskrapor.

Mycket hände på resan, många fina minnen som jag kommer att bära med mig i resten av mitt liv. Att vi dessutom hoppade på inrikesflyget ner till Wilmington är något som jag är mycket stolt över.

Med tanke på allt som hade hänt innan, är jag ändå glad över beslutet som togs över att fortfarande åka på resan. Det fanns flera övervägande faktorer som togs i beaktande, och ett av dem var att jag var mycket lyckligt lottad över att ha Malin som bästa vän. Utan henne med på resan skulle jag aldrig ha klarat det. Du är guld värd, och jag älskar dig.

 Stor händelse

i augusti firade jag och Malin 10 år. Det var en stor händelse. Jag hade planerat i förväg att jag skulle överraska henne. Då dagen väl kom hade både hon och jag glömt bort det.

 Stor händelse

Jag började skolan på allvar. Visst, jag började skolan redan förra året, men att inte slutföra kurser ger inga studiepoäng. I år har jag satsat rejält på skolan, och är skitnöjd över min prestation. Jag har fortfarande motivationen på topp, och kommer att inleda det kommande året med minst lika mycket motivation!

 Stor händelse

På den sena höstkanten träffade jag en kille. Han heter Sebastian, och någon underbarare än honom kan man inte få tag på. Alla kallar honom till Basti, men jag har fått fnatt med att säga Sebastian. Till en början reagerade han inte ens då jag pratade med honom och använde det namnet. Det har blivit lite bättre med det nu. Fast nu har vi kommit in i det skedet att killen inte lyssnar lika observerat på vad tjejen säger, så han uppfattar iallafall kanske ändå inte allt. ♥ Men det hindrar inte mig från att bara bli mer och mer kär. ♥

Fast vi inte känt varandra såpass länge, så har han ändå haft en stor inverkan på mig. Utan honom skulle jag aldrig ha klarat av mina tentveckor i skolan. Och utan honom skulle jag inte haft några pepparkakor. Det var han som bakade pepparkakorna undertiden som jag åt smeten. Nu ska han snart åka iväg till Portugal i ett halvår, och jag har tryckt min läseordning full med kurser för att ha så fullt upp som möjligt undertiden han är borta. Tiden känns ju inte lika lång om man har fullt upp? Jag kommer att sakna dig så fruktansvärt mycket så det tar ont. 

 Stor händelse

Jag klarade alla tenter på höstterminen förutom en!

 Stor händelse

Julafton i Stavanger.

Mamma, pappa och jag hoppade på flyget iväg till Stavanger,

och åkte dit för att fira jul med Linda och hennes familj. Det fanns ingen snö, men mycket regn och dimma. Jag ska åka och hälsa på igen i vår/sommar någongång. Det var ett mycket fint ställe.

2011 innebar också att min syster flyttade till Norge med sin familj, Amy Winehouse gick bort, Attentatet i Norge, och en massa massa andra saker som man heller inte kommer att glömma.

Med 2012 så önskar jag att allting skulle lugna ner sig. 

Jag önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR,

och jag uppdaterar med nyårslistan inom kort.