tisdag, mars 29

Något personligt

Var jag än är, vem jag än träffar och hur jag än bor så kommer alltid denna lilla tygbit att vara med mig. Texten på denna vackra skapelse är tillverkad på en symaskin.
Tygbiten blir i höst tio år gammal och jag kommer aldrig att glömma dagen då jag fick den. För jag grät som en dåre. Vi var unga då, och allt var dödsallvarligt på den tiden. Jag undrar om hon vet om att jag har kvar den och att jag håller den så kär?

1 kommentar:

  1. Jag vet att du har kvar den. Det är det finaste jag nånsin tillverkat med en symaskin, och utan tvekan det handarbete jag lagt ner mest omsorg i.

    SvaraRadera