ajföön

Jag har blivit lite lat med skrivandet. Eller kanske jag bara har skaffat mig ett liv? Vem vet. Min telefon har äntligen börjat strula! Vet ni hur länge jag har väntat på den dagen då? Jo, evigheter! Det ger mig liksom rätten till att jag med gott samvete kan köpa en ny lur. Ni vet ju alla vad det blir. Just en sådan. In i veckan tänkte jag gå en liten telefonrunda i butikerna och pilla mig fram till något. Men å andra sidan, varför gå som katten runt het gröt då man ändå vet vad man vill? Nåja, slutet av veckan är det som gäller iallafall.
På onsdag har Sporttis hemmamatch, och vet ni vad? Jag har inte den minsta lilla motivation och gå heller. De är grymt taggade på jobbet, och för en gångs skull är det jag som har motivationsbrist. Men så är det, så vi får se vad det blir av det.

Jag kan inte påstå att jag har så mycket att berätta heller. I helgen var jag hemma hos mamma och pappa, och före jag åkte tillbaka så åkte jag via farmor och farfar för att spela kort. De jädrans korthajarna sitter och fuskar och bara spelar skiten ur en. Sådär ska jag också bli då jag blir pensionär. En korthaj. Emma the shark liksom.

Förövrigt tänker jag vara hemlig som bara den.

om att bli fönstertittad.

Jag har inga fönstergrannar, så jag är van att inte bry mig så mycket om hur jag klär mig då jag går runt i min lägenhet.
Igår på morgonen så observerade jag dock att de renoverar huset mittemot som annars står tomt.
Jag kom ur duschen och efter ett tag så noterade jag att två byggkarlar stod med näsan mot fönsterrutan. Vilket får mig att undra: Var detta en engångsföreteelse, eller har de sett mig flera gånger?
Janå, imorse då jag kom ur duschen så står samma gubbjävlar med näsan upptryckt efter fönstret idag igen. Det kommer att bli ändring på detta.

"Jos saat toisen mahdollisuuden, tartu siihen kiinni kaksin käsin. Jos se muuttaa elämääsi, anna sen muuttua. Elämä on liian lyhyt katumiseen. Rakasta ihmisiä, jotka kohtelevat sinua hyvin. Unohda ne, jotka eivät. Kaikella on tarkoituksensa. Kukaan ei ole sanonut, että elämä on helppoa, mutta se on elämisen arvoista."

Tack Tina, jag lånar texten av dig. :)

Kult-cube

Igår kollade jag Cube från 1997, och det var fan den märkligaste film jag sett på länge. Det kan finnas en liten möjlighet att jag skrämde bort mitt filmsällskap genom att inte låta han titta på filmen utan att jag satt och ifrågasatte allt som hände. Att slutet blev som det blev gjorde inte saken bättre heller. Folk säger att man måste se filmen, att filmen är kult. Den må vara kult, men jag är fortfarande frustrerad över slutet. Den kan väl inte bara sluta sådär? Jag menar, utan uppföljare? Men visst, den var bra. Det säger jag inte emot.

Jag är så trött så det svider i mina ögon.

Jag undrar om de andra på jobbet skulle kolla snett på mig om jag la ner mitt huvud mot mitt arbetsbord och sov en stund?

What happens when the sun goes down

I lördags hade jag en helskön dag.

På kvällen skulle jag och M på teater, men det blev inte bra. Vi satt där, och lyssnade på då folk grälade på scen. Jag blev trött i mina öron, hon blev trött i sina öron. Jag tittade på henne och frågade lite gnälligt "det finns väl en paus i den här pjäsen också eller?" "jo" svarade hon och såg lättad ut.
I pausen tittade jag på henne och sa "jag vill verkligen inte gå tillbaka". Hon förstod vad jag menade. Vi lämnade teatern i pausen, och jag kände mig lättad. Att sitta och lyssna på då folk tjafsar om helt onödiga saker får en bara på dåligt humör.
Nåja, vi gick på pizza och begav oss vid ett senare skede till Cristal. Väl inne på stället så fick vi ett Kishti Tomita "Halelujah moment". Jag får gåshud då jag tänker på det i efterhand. Det hände för henne, det hände för mig. Jag har aldrig hållit andan så länge som då.
Ett ögonblick som jag kommer att komma ihåg som februaris höjdpunkt.
Tack min vän för att vi är lika knasiga båda två.

Pimp my balcony

Jag har äntligen fått färdigt min balkong.
I princip enda som saknas är något att sitta på, men det är inte dagens problem.
Här har ni några efter-bilder. Tyvärr hann solen gå ner, men ni ser kanske lite mysbelysning då..
Det framkommer inte på bilderna att jag lagt in en matta så man inte behöver frysa ihjäl om fötterna.

I'm taking the day off.

Imorgon tar jag en dag ledig från jobbet och jag har ingen aning om när jag varit ledig sist utan att ha haft anledning till det. Så nu ska jag vara ledig utan planer. Yes. På projekt har jag ändå att jag ska inreda min balkong. Den ska bli hur mysig som helst. :)

-MUTE please-

Herregud, det är nästan pinsamt att titta på finska idols.

söndagstankar... :)

Om du är kille, vad är det första du lägger märke till på en bil?
Jo, jag kan tänka mig att det skulle vara om bilen är pimpad, vad det är för fälgar och blablabla.
Om man är tjej, vad lägger man märke till då?
Jo, vilken fin färg bilen har, hur många dörrar den har och om den har en fin form.
Jag har ägt min bil i någon vecka nu, och först igår då jag kom hem från krogen på fyllan och villan, så gick jag förbi min bil och tänkte "shyssta fälgar." Jag har inte ens sett att jag har såna där. Men visst, dom var fina.

Annars var kvällen hel-trevlig. Längesedan jag varit någonstans där jag inte känt någon. Många fina nya människor.

Men jag måste säga att jag saknar en riktig utekväll med dansgolv. En såndär utekväll som inte Vasa längre kan erbjuda. Jag vet inte, har Vasa blivit sämre eller har jag blivit kräsnare?

Nåja, 12 mars ska vi iallafall ut i Seinäjoki och stryka ännu en sak av min nyårslista... :-)
Den som är smart vet vilken punkt det blir då.

Nu ska jag lägga mitt dunkande huvud mot kudden en stund till. Jävla rödvin.

i förrgår fick jag ett mail som lät såhär:

ALLVARLIGT TALAT,

Om promenader är så himla sunda som alla påstår, så skulle ju brevbäraren praktiskt taget vara odödlig.
Valen simmar hela dagarna och äter bara fisk, och den är tjock som fan!
Kaninen springer och hoppar hela dagarna, men lever max 5 år.
Sköldpaddan springer inte, hoppar inte, kommer alltid sist, rör sig nästan inte.....och lever i 150 år.

Så ........slappna av!

Lev gott!

132 dagar kvar

Om jag räknat rätt så är det exakt 132 dagar kvar till avfärd. Det betyder att jag har 4,5månad på mig att försöka komma iform. Jag kan ju inte påstå att det gick så bra sist jag sa så eftersom ni inte fick se bilder på mig i bikini. Men nu sjutton ska ni få se på andra puckar!
Jag började springa i trapphuset häromkvällen. Fy fan vad tungt, men det kommer att bli värt det.
Fast om jag skulle kunna klara mig undan feber och förkylning skulle det säkert gå lättare. Men god kondition brukar väl automatisk ge mindre sjukdomsfall? Eller?
Det kommer att bli king!